Söndag den 7 juni kl 14.30 får vi se den fantastiska norska löparen, Ingrid Kristiansen, intervjuas av Jens Lind i korsningen Valhallavägen/Lidingövägen. Därefter får hon avtäcka sin sten på Walk of Fame-trottoaren.
Tävlingarna på Stockholms anrika stadion den 5 augusti 1986 var utsatt som rekordförsök. Dagen innan slog värmen till och temperaturen noterades till en av de högsta för hela sommaren. Allt annat än gynnsamt för långdistanslöpning. Men vädret slog om – betydligt svalare väder under tävlingsdagen och dessutom lite uppfriskande regn, goda betingelser! Luften kändes syremättad. Men det var blott ett par tusen åskådare på läktaren – regnet skrämde nog bort presumtiv publik. Draghjälp för de två första kilometrarna skulle Anette Westerberg och holländskan Elly van Hulst svara för. Första kilometern passerade på 2.53,0 – nästan lite för snabbt med varvtider under 70 sekunder. Van Hulst drog andra kilometern som avverkades på 2.55,0, världsrekordet i uppenbar fara. Men nu fick Ingrid själv ta över farthållningen. Varvtiderna lång stadigt runt 71 sekunder innan hon avslutade med en klar farthöjning sista 1,5 varven. 70,1 i varvtid upp mot 4800 meter varefter hon avslutade med blixtrande 32,4 sekunder på de sista 200 metrarna. Världsrekordet var åter hennes! Vid avläsningen av målfotot kunde den officiella tiden fastställas till 14.37,33 – nytt världsrekord nästan 11 sekunder under Budds tidigare notering!
Säsongen fullföljdes en knapp månad senare vid Europamästerskapen i Stuttgart, där Ingrid fokuserade på 10000 meter som hon vann i helt suverän stil. Nu innehade hon världsrekorden på såväl 5000 som 10000 meter och dessutom den dittills snabbaste tiden på maraton, där officiella rekord ännu ej noterades. Och det kom att dröja långt in på 1990-talet innan någon lyckades underskrida något av norskans utomordentliga resultat på långdistans!
