Den ”Röda tråden” vägen till framgång för Helsingborg Sim

En stabil grund, kunniga tränare och en varm miljö. Det är framgångsreceptet för att få fram kvalitativa simmare enligt Helsingborgs Simsällskap. ”den röda tråden” har blivit ett begrepp som myntats flitigt i föreningen.
–  Vi är väldigt noga med att försöka att bli lika många i varje ålderskull och tar vi väl hand om dom så blir det till slut rätt duktiga simmare, menar Sverker Maltesjö mångårig tränare i HS.

När utbyggnaden av Filborna Arena stod klar 2010 så tog utvecklingen fart och Helsingborgs Simsällskaps verksamhet kunde växa. Med två 25 meters bassänger, ett nära samarbete med gymnasiet och en fräsch anläggning finns det goda förutsättningar för HS att fostra bra simmare. I mitten av augusti varje år är det uppstart för de simmare som går på NIU gymnasiet precis intill. Närvaron på dagens första pass är god och det saknas endast ett fåtal. I bassängen tränas de olika simsätten flitigt och det står tre fyra tränare på bassängkanten som klockar och analyserar simmarna.

 Helsingborgs Simsällskap har fostrat kvalitativa simmare under många år. Framgångsrika damer som Sally Bauer, Johanna Sjöberg och Helena Åberg har vandrat genom föreningen. Men hur har simklubben egentligen jobbat med för att få fram så många framgångsrika simmare över tid?
Sverker Maltesjö, som bland annat tränat systrarna Sophie och Louise Hansson, menar att grunden sätts tidigt.
– Vi har en stor och bred verksamhet där simskola och tävlingsverksamhet går ihop lite som en röd tråd. Vi kan ju då ha ett system där vi plockar upp barn till vårt tävlingssystem. Vi har fått in dem i simningen tidigt. I och med att HS har en bra organisation gör det att vi kan ta hand om alla simmare på olika nivåer.

Just ”den röda tråden” är något som nämns flitigt i Helsingborgs Simsällskap och man märker att det är något som ledare och aktiva i föreningen är stolta över. Begreppet kan beskrivas som ett arbetssätt för hur föreningen jobbar med simmarna hela vägen upp till seniornivå. Ordförande Elizabeth Karlsson berättar att detta var något som formades i föreningen i början av 2000-talet då ett väldigt framgångsrikt tränarteam bildades. Lars-Olof Hansson och Sverker Maltesjö är några som nämns i det sammanhanget. Hon menar att utvecklingen tog fart med simmare födda på tidigt 90-tal Sverker förklarar ”den röda tråden” på följande vis.

Elizabeth Karlsson, ordförande

– Det som sticker ut mest är att vi jobbar väldigt åldersindelat. Vi är väldigt noga med att fånga lika många i varje ålderskull och tar vi väl hand om dom så blir det till slut rätt duktiga simmare.

Med duktiga tränare har föreningen hittat träningsupplägg som fungerat effektivt under en lång tid. Lars-Olof Hansson tidigare simmare i föreningen, numera ansvarig för HS ungdomsverksamhet och även pappa till systrarna Hansson, menar att det är viktigt att hela tiden lägga på nya moment i träningen successivt och att simmarna får rätt belastning i rätt ålder.
– När de blir lite äldre och har avslutat gymnasiet är det svårare att hitta progressionen i träningen. Men på ett naturligt sätt gör ”den röda tråden” att vi kan öka volymen i träningen högre upp i åldrarna och att de kan träna lite mer på vissa moment. Vi prioriterar att simmaren ska lära sig rätt teknik från början.

Lars-Olof Hansson
Både Sverker och Lars-Olof, som har varit en del av föreningen i snart 25 år, menar att det är superviktigt med variation i simmarnas träning. Att tänket är långsiktigt med kvalitén i fokus är något jag uppfattar tidigt i samtalet med de både tränarna. Då simning är en sport som präglas av hård träning och ofta flera pass per dag kan man tänka sig att det finns en risk att många aktiva riskerar att bli överbelastade eller utbrända tidigt. Men under sin tid som tränare i Helsingborg har Sverker aldrig varit med om detta.

– Vi försöker att inte göra för stor korrigering om vi har någon simmare som utvecklas snabbt i tidig ålder. Ska man träna fyra till sex gånger i veckan så är kompisar den stora lockelsen i början. Den tydliga åldersindelningen gör att duktiga simmare alltid kan sparras med killar och tjejer i samma ålder. Det är lätt att bränna ut de som har fallenhet tidigt om man tränar för hårt under en kort period. Vi försöker i stället att jobba sakta och metodiskt med våra simmare, förklarar Sverker.

Det är uppenbart att detta träningsupplägg givit en positiv effekt framför allt på damsidan där HS hade tre simmare som representerade Sverige i OS (Hanna Rosvall, Sophie Hansson och Louise Hansson). Föreningen har även flertalet simmare som representerat juniorlandslaget. Man skulle kunna dra slutsatsen att Helsingborg är en klubb dit folk kommer för att tävla och nå sina höga mål, men klubben är betydligt mer än så. Efter att ha besökt Filborna Arena slås jag av den varma miljön och gemenskapen som verkar sitta djupt i väggarna. Att det ska vara kul med simningen är något både Sverker, Elizabeth och Lars-Olof ofta återkommer till, även om det såklart krävs ett gediget arbete bakom både från tränare och aktiva.

Hur jobbar då HS med att hålla simmarna motiverade? Mycket handlar om det inre drivet men utöver det finns en kontinuitet hur tränarna jobbar med de aktiva. Lars-Olof och Sverker menar att klubben är bra på att stötta de aktiva och lära dem att hantera motgångar, både i vattnet och i privatlivet.

– Vi jobbar hela tiden med individen och försöker hela tiden tänka framåt och vad som är nästa steg. Det kan inte hela tiden gå uppåt utan de kommer stöta på tyngre perioder.  För oss tränare gäller det då att utveckla andra styrkor i vattnet för att simmaren ska komma tillbaka på banan igen och ta ett nytt steg, förklarar Sverker.

Tränarnas tänk och upplägg uppskattats av de aktiva som nått hela vägen. Några veckor innan hon ska representera Sverige i simbassängen i OS i Paris får jag möjlighet att prata med Lars-Olofs dotter, Sophie Hansson. Hon är en av alla framgångsrika simmare som representerar HS. 25-åringen har staplat SM, EM och VM-medaljer på hög de senaste åren. Föga förvånande så har moderklubben Helsingborg, som hon tillhört sen babysimmet, betytt väldigt mycket för hennes framgångar.
– Jag tror deras struktur och uppbyggnad att verkligen ta hand om simmarna se det långsiktiga tänket i stället för att köra ”slut” på dem tidigt, varit framgångsrikt. Klubben kan se helheten och ta vara på den utan att stressa fram något. HS är väldigt duktiga på att hitta den balansen att man fortfarande tycker det är kul samtidigt som man ser utvecklingen.

Av naturliga skäl har Sophie växt upp i Helsingborgs Simsällskap. Pappa Lars-Olof var först simmare i klubben och nu, som tidigare nämnt, ungdomstränare för barn mellan 9–16.
– Klubben betyder jättemycket, det är trevliga kollegor och trevliga simmare och alltihop annars hade man väl sökt sig någon annanstans om man inte hade trivts och haft det bra, berättar Lars-Olof passionerat.

Just miljön är en faktor som poängteras under flertalet av de samtal jag haft med personerna runt om i klubben. Faciliteterna som Filborna Arena har är något som gjort att Helsingborg kunnat expandera och utöka sin verksamhet ännu mer. Lars-Olof Hansson menar att klubben redan innan flytten till den nya anläggningen producerade duktiga simmare, något historiken understryker men efter tillbyggnaden av Filborna Arena kunde man verkligen ta nästa steg.

– De tidigare faciliteterna räckte inte till för oss och vår verksamhet. Men det krävdes svåra prioriteringar vår organisation och det var hela tiden på gränsen om vi skulle fixa det eller inte. När nya 25m bassängen stod klar kunde vi bli mer specialiserade.

Dottern Sophie håller med sin far och berättar att simhallen har förutsättningar som inte finns överallt i Sverige vilket hjälper elitsimmarna.

– Med tanke på att det finns två 25 meters bassänger finns det gott om plats både för de som elit satsar och allmänheten. Det är en fördel som jag vet att många andra simklubbar inte har. Dessutom har bassängen samma startpallar som på OS, vilket inte är något man ska ta för givet.

Gemenskapen är en sak som Helsingborgs Simsällskap sätter stor stolthet vid. Flertalet i klubben nämner just detta som en anledning till att simmare lockas till klubben. Det är således lätt att förstå varför simmarna trivs bra här och vill ta sig till HS för att ta nästa steg i utvecklingen. Har man dessutom en fungerande organisation, ja då är det lätt att förstå varför klubben får fram så många bra simmare.

– Är man själv i en klubb medan vi har 30–40 simmare som går gymnasiet och tränar tillsammans blir det en helt annan sparring, konstaterar Sverker.

Lars-Olof fyller i:
– Det sista du sa är det absolut viktigaste. När man kommer upp i gymnasiet i andra föreningar kan man oftast bli väldigt ensam och så ska man träna många pass, det kan bli tufft. Men gör man det i grupp kan man få det lättare.

Sammanfattningsvis har HS solid grund att luta sig emot. Med en varm miljö, kunniga tränare och en stark gemenskap, finns det ingen anledning att tro att framgångarna inte ska fortsätta.

Text: Viktor Rundlöf