Det ideella engagemanget är starkt inom idrottsrörelsen. Men det finns tyvärr många faror. Allt högre krav ställs på ledarna, rekryteringsunderlaget är mindre och inte minst bristande kunskap vad det innebär att vara ideell hotar idrotten som folkrörelse. Det visar ny regeringsrapport från Centrum för idrottsforskning (CIF).
Det Ideella engagemanget, som har en unik historia i nordiskt föreningsverksamhet, är idrottsrörelsens viktigaste resurs. De hundratusentals personer som mot ingen, eller blygsam, ersättning väljer att ställa upp som tränare, funktionärer eller kaffeförsäljare är ryggraden i föreningarna. På regeringens uppdrag har CIF analyserat utvecklingen över tid och vilka utmaningar och möjligheter det innebär för idrottsrörelsen.
– Det finns en bild inom svensk idrott att utvecklingen går åt rätt håll. Att allt fler barn idrottar och att det ideella engagemanget står starkt. Detta är förhastade slutsatser. Vår studie visar att det frivilliga och oavlönade arbetet är satt under press från flera håll. Idrottsrörelsen behöver ta dessa hot på allvar och fråga sig vilken sorts rörelse man vill vara i framtiden, säger CIF:s utredare Johan R Norberg.
Med en bas av föräldrar är det förhållandevis lätt att rekrytera nya ledare. Men det finns även nackdelar. Många slutar när det egna barnet lämnar föreningen. Dessutom är föräldratränare ofta mer fokuserade på sitt barns utveckling, än på hela lagets eller klubbens.
Okunskap är också ett hot mot det ideella engagemanget. Särskilt bland unga verkar det råda en hel del oklarhet över vad det egentligen innebär att vara ideell. En stor enkät från Ungdomsbarometern visar att en tredjedel mellan 15 och 24 år säger sig vara medlem i en förening. Samtidigt svarar förvirrande nog en dubbelt så stor andel att de är ideellt engagerade. Än mer intressant är att drygt var femte (22 procent) inte vet om de är medlemmar i någon förening eller ej.
Ett tredje hot är den ökade professionaliseringen, visar studien. Under senare år har många idrottsföreningar börjat anta alltmer företagslika former med stor omsättning, anställd personal och arvoden för ledare. Kraven på kompetens och utbildning har ökat, se även en kommande artikel i Blå Boken om fotbollsakademier, både i fråga om att utveckla barns idrottsliga färdigheter, och i konsten att driva en förening.
Läs rapporten: Jag ställer upp – finns längst ner på sidan för nedladdning.
