Kent Lindahl, sakkunnig i dubbla karriärer och ansvarig för Riksidrottsuniversitet och Elitidrottsvänliga lärosäten på Riksidrottsförbundet. Hur ser du på resultaten från den senaste RIU/EVL-rapporten?
-Den generella bilden är mycket positiv. Det är slående hur bra elitidrottande studenter presterar. Vi kan konstatera att de som grupp överpresterar studiemässigt i jämförelse med andra universitetsstudenter. Resultaten ligger i linje med en tidigare dansk studie på området. I den här studien har man inte analyserat de sportsliga resultaten men även där vet vi från danska och australiensiska rapporter att elitidrottande studenter till och med visade sig ta fler mästerskapsmedaljer än övriga elitidrottare.
SCIF: Positiva resultat således, men finns det trots allt något utrymme för förbättring?
-Jo, vi upplever samtidigt att det finns en resa att göra när det gäller likvärdigheten mellan lärosätena. Det ska där helst inte vara någon skillnad beroende på var någonstans man studerar.
SCIF: Vad beror de här skillnaderna på?
-En förklaring är att Riksidrottsuniversiteten (RIU) har ett något större uppdrag – och med det ett ekonomiskt bidrag – som inte de Elitidrottsvänliga lärosätena (EVL) har. I vissa fall kan det också handla om tradition. Att vissa lärosäten – inkluderat vissa EVL – helt enkelt har jobbat längre med olika frågor kring dubbla karriärer. På så sätt är det naturligt med vissa skillnader, även om strävan alltid måste vara att det inte ska finnas några. Syftet med den här enkäten är från RF:s sida även att vi ska fånga upp vilka behov den här gruppen elitidrottare har så att stödet blir pricksäkert.
SCIF: Känner du till om det finns motsvarande barometrar internationellt?
-Det kan finnas på enskilda lärosäten men så vitt vi vet inte några nationellt koordinerade. Faktum är att vi i Sverige var först med att ta fram nationella riktlinjer för elitidrottares dubbla karriärer. Arbetet inleddes redan 2012 (European guidelines) och 2018 var vi klara – först i Europa – med nationella riktlinjer på området.
SCIF: Du har jobbat i många år med de här frågorna nu. Berätta lite om varför du tycker att de är så angelägna.
-De dubbla karriärerna utgör faktiskt hjärtat i den svenska elitidrottsmodellen. Det är ju väldigt få förunnat att kunna ägna sig åt elitidrott på heltid. De allra flesta gör det i kombination med antingen studier eller arbete. Det betyder att detta är ett område som fortsatt behöver utvecklas och koordineras för att skapa goda förutsättningar för en hållbar elitidrottskarriär.
SCIF: Du nämner även kombinationen elitidrott och arbete som jag vet är något ni börjat titta närmre på inom RF. Hur går era tankar där?
-Ja, resultaten i den här barometern visar att hela 40 procent av RIU/EVL-studenterna också arbetar, i olika grad. Det vore onekligen intressant att inrätta allt från ett nytt forskningsområde till elitidrottsvänliga företag kring kombinationen elitidrott och arbete.
Vi skulle exempelvis behöva mer kunskap om drop out från elitidrotten efter avslutade studier på RIU/EVL. Kan det kanske vara så att det därefter ofta blir för jobbigt att kombinera arbete med en idrottssatsning? Med goda förutsättningar där skulle kanske fler kunna fortsätta att satsa i några år till och den potentialen tycker jag är kittlande.
SCIF: Man kan tycka att detta borde vara en fråga som samtliga politiska partier ser som något angeläget. Hur har RF:s kontakter med den politiska nivån sett ut hitintills?
– Jag vet att dubbla karriärer och förutsättningar och behov framåt lyfts när RF möter politiken på riksnivå. Men behovet av ett resursstöd är starkt. Våra Riksidrottsgymnasier (RIG) har ett statligt ekonomiskt stöd på 42 miljoner kronor per år. Merparten av de pengarna går till tränare/lärare som är anställda i ämnet specialidrott. De tjänsterna är ju inte aktuella på universitetsnivå men om stödet ökade så skulle exempelvis satsningar kunna göras på en ökad studieanpassning och förbättrade idrottsliga stödfunktioner. SCIF: Med ett sådant ekonomiskt tillskott, tänker du då att dessa stödfunktioner skulle förläggas till lärosätena?
-Det skulle man absolut kunna tänka sig, alternativt att det skapa olika ”hubbar” som kan ge service regionalt. En annan viktig fråga här är kraven från Centrala Studiestödsnämnden (CSN). Det är inte givet att alla som har en anpassad studiegång klarar av CSN:s krav på studiefart när det gäller lånen. Det kan innebära en stor stress för många elitidrottande studenter så det börjar nog bli dags att försöka få till en ny dialog med CSN.
I sammanhanget kan nämnas att Anna Laurell-Nash, styrelseledamot i SCIF, och före detta elitidrottare arbetar på Handelshögskolans Center for Sports and Business. En verksamhet som hjälper elitidrottare att hitta en väg till studier och arbetsliv.
Läs mer här!
