Ny succé för Walk of Fame

Idrottshistoria, OS 1912, Walk of Fame

I samband med helgens Finnkamp avtäcktes ytterligare fyra stenar på trottoaren utanför Stockholms Stadion. Denna gång var det tre manliga finländska löparlegender och en svensk kvinnlig dito som uppmärksammades.

Lasse Virén med fru Päivi och Jens Lind

SCIF:s ordförande, Rajne Söderberg, höll ett välkomstanförande och efterträddes av stadens Idrottsdirektör, Marina Högland. Marina inledde på klingande finländska och fortsatte på svenska med att prisa den goda idén med en Walk of Fame. Något som säkerligen kan inspirera även nästa generation idrottare.
Slutligen höll finska ambassadören, Maimo Henriksson, ett tal där hon lyfte både historiskt och nuvarande samarbete mellan Finland och Sverige.


Marina Högland och Rajne Söderberg

Första stenen tilldelades Hannes Kolehmainen, den fantastiske finske löparen, född 1889 i Kuopio som satte världsrekord på 5000 m den 10 juli 1912. På OS samma år tog han tre guldmedaljer, 5000 m, 10 000 m och i terränglöpning. 1920 i Antwerpen blev det ett guld i maraton. Hannes representerades av barnbarnet Peter Boström med fru Camilla. Jens Lind, som vanligt påläst, intervjuade alla mottagare.

Antti Pihlakoski, Rajne Söderberg, Lasse o Päivi Virén, Peter o Camilla Boström

Inga Gentzels historia är något alldeles speciellt. En mångsidig kvinna som föddes i Stockholm 1908 och avled på nyårsdagen 1991. Inga hade lika stor talang för friidrotten som musiken. 1928 satte hon världsrekord på 800 m på 2,20 min. Trots detta ville inte SOK ge henne eller någon annan idrottande kvinna en biljett till OS i Amsterdam. Man befarade att idrotten skulle ”maskulinisera den kvinnliga ungdomen”. Många upprördes över detta, insamlingar startade och SOK var till slut tvungna att ge efter för opinionstrycket. Inga ledde finalen i OS tills 100 m återstod. Då passerades hon av en tyska och Hitomi från Japan. Det visade sig senare att Hitomi var en man och Inga borde alltså fått silver. Hon slog nytt svenskt rekord på 2.17,8. Det stod sig i 18 år. Ingas dotter Hillevi Hult var på plats och avtäckte stenen. Hillevi passade också på att berätta intressanta historier om sin mamma. Se bilden.

Fotograf: Karin Törnblom

Därefter var det Paavo Nurmis tur. I USA är han känd som den ”finske fantomen”. Paavo satte 22 officiella världsrekord och tog 9 OS-guld under 1920-talet. Antti Pihlakoski, ledamot i internationella friidrottsförbundet och ordförande för det årliga eventet ”Paavo Nurmi Games” i Åbo, fick representera Paavo och lyfta på filten som dolde hans sten.
Det kan nämnas att på OS i Helsingfors 1952 så tände Kolehmainen elden efter det att Nurmi sprungit in med flamman på stadion. Vilka legender!

Fotograf: Karin Törnblom

Störst uppmärksamhet tilldrog sig nog Lasse Virén. Inte så konstigt då han var på plats, men dessutom är en löpare som många av åskådarna själva fått bevittna. Lasse slog världsrekord på 2 eng miles, 8.14, 14 augusti 1972 på Stadion.
Han föddes 1949 i Mörskom. Viréns otroliga karriär innehåller fyra OS-guld på 5000 och 10 000 m 1972 i München och 1976 i Montreal. 1972 föll han efter halva sträckan men tog in de förlorade 50 metrarna och satte dessutom nytt världsrekord på 10 000 m. Efter sin löparkarriär fortsatte Lasse som polisman och blev senare riksdagsman för Samlingspartiet.

När de fyra stenarna avtäckts följde en mottagning i SCIF:s lokaler. Där fick man möjlighet att lära känna varandra lite mer och få tilltugg innan Finnkampen väntade på Stadion.

Föregående artikel

”Flygande finnen” Kolehmainen får hedersplakett

Nästa artikel

SCIF gratulerar H.M. Konungen till 50 år på tronen

Relaterad inlägg

Föredrag om Eric Lemming 27 januari

Idrottshistoria, Idrottsprofiler

OS-affischen från 1912 i Antikrundan

Idrottshistoria, OS 1912

Alnö IF:s jubileumsbok, en storsäljare

Idrottshistoria, Kommunikation

Arbete pågår i Tennispaviljongen

Idrottshistoria, Tennispaviljongen