Att fostra framgångsrika orienterare är något som OK Ravinen från Nacka har lyckats med under flera årtionden. Bakom framgångarna ligger ett enormt slit av ideella ledare samt en vilja av att vara nytänkande.
– Basen i klubben är eldsjälarna, konstaterar ordföranden Ulf Lennheden
Vid Hellasgården i mitten av augusti väntar uppstart för ett stort gäng orienterare i Nackaklubben OK Ravinen. Det är soligt väder och alltifrån barn till vuxna väntar på att ge sig ut i skogen. I klubbstugan finns en mängd kartor uppradade vid ingången med olika svårighetsgrader. Ordförande Ulf Lennheden berättar att torsdagsträningarna är en tradition för klubben. Efteråt väntar kaffe och fika för samtliga aktiva och ledare.
Eidar Lindgren har varit aktiv i orienteringsklubben sedan 1969 och haft ett antal roller, bland annat som ordförande och markexpert. Han menar att framgångarna tog fart i slutet på 70-talet då den så kallade ”explosionen” inträffade. Det var ett gäng orienterare som kom nära varandra och ryktet spred sig snabbt.
-Det fanns ganska snabbt en kultur att orienteringstekniken var det viktigaste och att vi skulle vara stolta över att vi var duktiga på kartläsningen och själva tekniken.
Namn som nämns är bland annat Olle Nåbo, Björn Rosendahl och Lars Lönnkvist. Samtliga bodde nära varandra, hade stora ambitioner och levde i princip orientering. Detta ledde i sin tur till en så kallad ”spinoff-effekt”.
-Ravinen blev en ganska cool klubb. Folk flyttade till Stockholm för att studera och undrade vart de skulle orientera och då hade ryktet spridit sig om Ravinen. Så det blev en förstärkande effekt vilket ledde till att många från landsbygden sökte sig till oss.

Lena, Eidar och Ulf framför välfyllda prisskåp
Men för att elitverksamheten ska fungera krävs det ett hårt jobb i bakgrunden. Eidar och ordförande Ulf berättar att orientering är en sport där det krävs mycket ideellt arbete, då de ekonomiska resurserna inte finns för att ha avlönade folk. Att hitta människor som kan ställa upp och fixa med läger, träningar, matlagning och allt runtomkring kan således vara en utmaning. Men Ravinen har varit framgångsrika med just detta och år efter år har man lyckats med att fylla på med personer som kan ställa upp både ungdoms och seniorsidan. Ulf berättar att det idag är minst 50–60 personer av klubbens cirka 350 medlemmar som konstant ställer upp och gör diverse arbetsuppgifter.
Några av de tidiga eldsjälarna som Eidar nämner är bland annat Gevert Bergman och Rolf Rosendahl. Sedan dess har det egentligen bara fortsatt. En av anledningarna till att Ravinen varit så framgångsrika med att fylla på med bra ledare är för att orientering är en familjesport. Familjen Bergman är ett tydligt exempel på det. Då Gustav Bergmans pappa Kent och mamma Ann också är aktiva i klubben.
– Det jag kan se, som kommer från friidrotten i grunden, är att orientering är en familjesport. Föräldrar sugs in som ledare medan barnen växer upp i föreningen och går från ungdom till junior och sedermera senior, konstaterar Ulf.
Eldar fyller i.
– Man känner ju ofta igen efternamnen på de som blir orienterare. Oftast är det barnen till föräldrarna. Men man blir ju lika glad om någon ny hittar hit som inte har en historik inom sporten sen tidigare.
En av sakerna som eldsjälarna är duktiga på är att omsätta kunskap till praktik. Att arrangera kvalitativa träningar är något som Ravinen har varit duktiga på under lång tid. Detta har bland annat inneburit att ryktet spridit sig och orienterare från andra klubbar söker sig till föreningen, enligt Ulf.
– Det är många juniorer som kanske är en eller två i sin klubb. Då är det vanligt att man söker sig till en större klubb, för att få bättre träning. På så sätt får vi även in orienterare som inte varit med sedan barnsben och det bidrar till en bättre träningsmiljö.
För att få bra träningar gäller det att hela tiden vara nytänkande och utmanande, något som Ravinen varit duktiga på under en lång tid. Klubben har hela tiden ett tema för varje träning, som gör att orienterarna får öva på specifika moment. Men vad är egentligen en bra orienteringsträning? Ravinenlöparen Gustav Bergman, som bland annat har fem VM-guld, ett EM-guld och 24 SM-guld på meritlistan, lyfter de kvalitativa träningarna som en faktor som hjälpt honom mycket i hans karriär.
-Jag tror det är vanligt att en klubb har en till två träningar i veckan medan vi exempelvis har fyra till fem träningar i veckan på vintern. Vi har varit bra på att anpassa träningarna så att det är möjligt att vara elitlöpare och få ut något väldigt bra av träningarna. Men det är också möjligt att ha det som en social aktivitet. Alla kan vara med men det är på elitens villkor så att säga. Vill du träna hårt så finns den möjligheten. Klubben sätter inga begränsningar.
Går man in på detaljnivå menar Gustav att Ravinen lyckas bra med att specificera träningen, vilket fungerar bra för elitlöparna. 33-åringen förklarar att det är välplanerade träningspass och att det hela tiden finns en progression.
Men för att träningarna ska hålla hög kvalitet krävs bra terräng. Även om Ravinen har träningar på andra platser är det många pass som utgår från klubbstugan. Eidar Lindgren menar att man har det bra förspänt med mycket bra skog i närområdet. Detta bidrar till att klubben kan lägga bra banor. Dessutom har man god kompetens när det kommer till just det området. Eidar berättar att de har en gammal världsmästare i Allan Mogensen som är en bra banläggare. Hans son, Hannes Mogensen, springer också för OK Ravinen och spås en lysande framtid.
Med en stor klubbstuga och en stor skog i närheten finns det således goda förutsättningar att fostra bra orienterare. Dessutom har Ravinen en väldigt god sammanhållning i klubben, berättar Gustav Bergman.
-På elittävlingar exempelvis Swedish League åker vi tillsammans. Då bor vi gemensamt och lagar mat ihop och har det jättetrevligt. Klubben har varit duktiga på att behålla den sociala sammanhållningen.
Men det är inte något som bara finns i elitverksamheten utan genomsyrar hela föreningen. Eidar berättar att under hans långa tid i klubben har man lyckats undvika större interna konflikter, allt har liksom bara rullat på. Det enda kravet som finns på medlemmarna är att de ska närvara på minst två aktiviteter per år, detta för att skapa en klubbkänsla.
-Jag känner knappt igen alla. Men ibland märker jag att oj, det där är ”Ravinare”. De beter sig likadant och klubben fortsätter på samma vis. Andra klubbar har försökt göra spektakulära saker exempelvis att bara satsa på elitlöpare men det har Ravinen aldrig gjort eller haft några större elitstöd, säger Eidar.
Och viljan att ställa upp för klubben verkar knappast avta inom den närmsta tiden. Lena Risby som orienterat för Ravinen sedan 1969 menar att framtidsutsikterna för Nackaklubben ser goda ut.
-Jag kan inte känna något annat än att det finns ett enormt intresse från alla medlemmar att ha den här verksamheten, jag kan inte se någon dipp framåt så det borde bara rulla på.
På ett sportsligt plan finns det även flera unga löpare som är på frammarsch. Framför allt på damsidan, berättar Ulf.
-Nu har vi ett riktigt bra gäng med 12-15 åringar som är på väg upp så vänta ett par år på dom så har vi ett riktigt bra damlag på både junior och senior sidan.
Men samtidigt går det inte att tro att allt ska lösa sig av sig självt. Gustav, Eidar och Ulf är alla inne på att det är ett hårt jobb som krävs för att maskineriet ska fortsätta att rulla och för att framgångarna på elitnivå ska fortsätta komma.
– Över tid har vi haft fantastiskt många som varit med och slagits om SM-medaljer. Men vissa år har vi inte det och då kanske det blir en liten dipp men sen så kommer vi tillbaka och kör vidare, avslutar Ulf Lennhard.
Fakta: OK Ravinen
Idrott: Orientering
Grundad: 1950
Ordförande: Ulf Lennheden
Exempel på framgångsrika orienterare: Gustav Bergman, Lars Lönnkvist, Annichen Kringstad, Olle Nåbo, Helena Bergman.
Kommun: Nacka
Aktuellt: Vunnit priset för ”Inspirerande idrott” framtaget av Sverige centralförening för idrottens främjande
Text: Viktor Rundlöf