På söndagens styrelsemiddag fick Kerstin Bodin ta emot den nål som visar att hon av en enig styrelse utsetts till hedersmedlem i SCIF. Mer än välförtjänt efter 30 år i styrelsen, varav 25 år som sekreterare.
Solen visade sig på måndagskvällen efter ett välbehövligt regn. Det gladde den skara av SCIF-medlemmar och andra som kommit för att lyssna på två av Sveriges mest pålästa och duktiga idrottsjournalister.
På slaget 17.30 började det först med O.A.S. – SCIF:s årsmöte. Punkt efter punkt klappades snabbt igenom under ordförande Rajnes ledning. Doris Högne Rydheim gick igenom verksamhetsberättelsen, som för övrigt finns tryckt i Blå Boken. Den unika årsbok som alla medlemmar får sig tillsänt.
Kassaförvaltare Jonas Bergqvist visade med sedvanlig tydlighet hur föreningens finanser ser ut. Trots den stora ekonomiska och kulturella insats SCIF gjort genom att renovera Tennispaviljongen så har man idag inga lån samt en god kassa.
Nytt för i år var att verksamhetsplanen, enligt stadgarna, ska presenteras. Undertecknad visade ett antal bilder som beskrev den breda verksamhet föreningen ska genomföra det närmsta året. Det mesta planeras och genomförs av föreningens olika kommittéer. Vissa projekt av engångskaraktär hanteras av Förvaltningsutskottet. Ett sådant är skulpturen av Guld-Greta. Den avtäcks den 7 juni och alla medlemmar i föreningen kommer att inbjudas.
Efter en kort bensträckare så blev det dags för kvällens höjdpunkt. Prisutdelning till Håkan Andreasson och Erik Niva. Ordförande Rajne läste upp den fina motiveringen och tillsammans med Johan Norberg, ordförande och drivande i den kommitté som utsett stipendiaterna, delade de ut diplom och prischeck till Håkan och Erik.
Remy Nilson, styrelsemedlem, med lång erfarenhet av journalistik inom främst idrotten, fick med kort varsel ställa upp som moderator för samtalet med stipendiaterna. Det gjorde han på ett galant sätt även om Erik säkerligen kunde prata ett par timmar utan att Remy behövde ställa en fråga. Ett par gånger tog Håkan resolut över mikrofonen för att kommentera eller beskriva något. Publiken njöt till fullo och kunde säkerligen lyssnat ett par timmar till utan att tröttna.
Många ämnen kopplade till podden When We Were Kings gicks igenom. Beskrivningarna av fotbollen som så mycket mer än att sparka på en boll är verkligen intressanta och lärorika. Många av poddarna har även hjälpt människor i olika svåra situationer. Håkan och Erik hade från början svårt att tänka sig att någon skulle vilja lyssna på deras historier i långa avsnitt. Ljudformatet fungerar på ett annat sätt än det skrivna ordet och det blev en fantastisk succé.
Att podden avslutades för ett år sedan beror främst på att det krävdes så mycket bakgrundsfakta för att kunna prata om det man ville fram. Håkan berättade att Erik kunde köpa 25 böcker på exempelvis spanska eller rumänska, översätta och läsa dem innan ett avsnitt gjordes.
Det första avsnittet hade premiär 22 oktober 2019 och avhandlade Chelsea FC och deras säsong 2003/2004. Det 290:e och sista förinspelade poddcastavsnittet sändes 26 mars 2025, var tio timmar långt och handlade om fotbollsklubbarna i Ruhr-området säsongen 2022/2023.
Det går att skriva hur mycket som helst om Håkan och Eriks fantastiska resa. Om du inte lyssnat på dem så är det bara att leta upp deras podcast. Ni kan också titta på en dokumentär på Viaplay.
– Med podcasten When We Were Kings visar Håkan Andreasson och Erik Niva att fotboll inte får uppfattas som en isolerad kulturföreteelse säger ordförande i Idrottshistoriska kommittén, Johan Norberg. Fotboll är en viktig del av samhället och den kan enbart förstås i relation till det omgivande samhället. I detta avseende blir podcasten en viktig motvikt till de resultatfokuserade bilder av idrotten som vi vanligen möter i medierna. When We Were Kings är också ett gott exempel på folkbildning. Med fotbollen som medel har Erik och Håkan fått otaliga fotbollsintresserade att lära sig mer om samhällsfrågor och om modern historia. Slutligen är When We Were Kings – både i sina långa fördjupade berättelser och genom dess stora publika genomslagskraft – en konkret manifestation av fotbollens exceptionella globala popularitet och dess stora betydelse i många människors liv.
